föreningen för 55+:are där vi träffas och lär varandra använda vår dator och internet
|
Öppen källkod
På den här sidan tänkte jag presentera information om öppen källkod. |
|
Fri
programvara i detta fall ska inte tolkas som gratis, även om programmen
ofta är gratis, utan som "tala fritt".
Öppen källkod innebär att källkoden finns tillgänglig till det program man använder. Motsatsen till öppen källkod är proprietär programvara. Den mest kända/spridda av fri källkod är väl Linux. Exempel på proprietär programvara är Microsofts Office paket. Linux är ju ett operativsystem i likhet med Microsofts Windows. De flesta programmen inom Open Source är skapade för Linux. Men flera av de stora programpaketen finns också för Windows. Exempel på program med fri källkod som finns för både Linux och Windows är: Open Office.org (Kontorsprogram) Gimp (Bildhanteringsprogram) FireFox (Webbläsare) Thunderbird (E-mail) Scribus (Desktop Publishing) KompoZer före detta Nvu (Webbeditor/Html/editor) DigiKam (Fotomanipulering) Jag återkommer längre ner med lite mer detaljer om respektive program/programpaket. Fördelar med öppen programvara
* Stabilitet Eftersom programkoden är tillgänglig för alla att ta del av håller traditionellt öppen programvara högre kvalite´t än många slutna sådana. Buggar rapporteras och åtgärdas direkt. * Oberoende Genom att bygga sin IT struktur på öppen programvara blir man oberoende av sin leverantör. Då lösningarna finns fritt tillgängliga kan man alltid ta sina problem till en annan konsult eller utvecklare som man trivs bättre med än sin nuvarande. Man riskerar inte heller att låsa in sig i olika format eller beroenden där Programvara A behöver programvara B för att fungera friktionsfritt vilket skulle medföra högre kostnader. * Valfrihet Öppen programvara kommer inte med märkliga krav i sina licenser. Man väljer själv vad man vill göra med sina program och uppdaterar när man själv finner det lämpligt. * Inget Licenskrångel Med öppen programvara fyller man behovet direkt på plats utan att fundera över om där finns resurser för ökade licenskostnader eller hur man skall beställa och aktivera sina program. Merparten av programmen ligger åtkomliga på en ftp server nära dig och kan installeras och användas vid behov. * Ägande När du köper ett program på traditionellt vis köper du egentligen bara rätten till att använda detta program enligt uppställda villkor. Du kommer att få svårt att påverka vad som sker med utvecklingen av programmet i framtiden och riskerar alltid att programmet köps upp, läggs ner eller förändras på ett sätt som inte passar dina behov. Med öppna programvaror har du alltid tillgång till själva källkoden och kommer därför att ha möjlighet att utveckla det efter behov, själv eller i samarbete med andra som har liknande önskemål för sin verksamhet. |
|
När
det gäller Linux så finns det ett stort antal distributioner.
En
distribution är ett paket av program som satts samman av en grupp
människor med en speciell målsättning. Eftersom det finns 100-tals
distributioner så finns det följdaktligen lika många målsättningar. Bland alla olika distributioner finns det ett antal som räknas som de stora: Mandriva Linux Mageia Linux Mint openSuse Fedora (tidigare Red Hat) Ubuntu --- Debian Slackware Gentoo De senare kräver en hel del kunskap av användarna och ska nybörjare normalt inte ge sig på. De flesta distributioner och program kan laddas ner från nätet. När det gäller program ska man se upp så att man väljer en nedladning som passar det operativsystem man själv har. Programmens storlek varierar högst avsevärt. Storleken på en distribution varierar från 1 till 6 CDn eller en DVD. Att "tanka/ladda ner/download" en distribution kan ta lite tid beroende på vilken typ av internetanslutning man har, från 10/20 minuter till ett par timmar. När man väl tankat ner distributionen ska den brännas till en eller flera CDn/DVD. Detta ska göras i ett speciellt format, iso. Ett fråga som ofta dyker upp i detta sammanhang gäller huruvida programmen finns på svenska. Svaret på den frågan är att det gör det ofta, men inte alltid. |
|
OpenOffice.orgs hemsida är http://www.openoffice.org/index.html Där kan man gå vidare för att välja vilket språk man vill ha OpenOffice.org i. Dom här sidorna är på engelska. Har man svårt för engelskan kan man gå direkt till den svenska sidan. OpenOffice.org består av ett flertal olika program: Writer Ordbehandling (Word) Ledtexter mm är på svenska. Böcker, manualer för OpenOffice.org är på engelska. Jag har hittat en bok på svenska, Kom igång med OpenOffice.org ISBN: 978-1-4092-3540-8. Jag tror att man även kan använda böcker som behandlar StarOffice. OpenOffice.org är till stora delar det samma som StarOffice men utan de delar som är patenterade av andra än företaget Sun. Det som skiljer berör oftast olika fonter som Sun inte äger. Här kan du få tag på OpenOffice.org på svenska för Windows: http://sv.openoffice.org/get/#distributor En av fördelarna med OpenOffice.org är att det påde kan läsa och spara i samma format som Microsofts program. T ex kan du läsa ett dokument som din vän skrivit med Word eller se powerpointbilder. När du skapar nya dokument kan du spara dem i t ex wordformat så dina vänner kan läsa dem i sitt Word. Här finns dokumentation i form av en bok om OpenOffice.org, "Kom igång med OpenOffice.org". |
![]() LibreOffice är en ny variant av OpenOffice.org. Programmet finns att ladda ner här: LibreOffice Download I popdownmenyn nedan väljer du Windows och svenska som språk. ![]() Man ska ladda ner och installera bägge paketen, det nedre paketet ger svensk text i programmet. |
Firefox är en webbläsare liknande Microsofts Internet Explorer. Firefox hemsida är http://www.mozilla.com/en-US/firefox/. Där kan man gå vidare och välja vilket språk och operativsystem man vill ha: http://www.mozilla.com/en-US/firefox/all.html Det gäller att välja rätt kolumn för Windows eller Linux och naturligtvis rätt rad för önskat språk. Här är den svenska hemsidan för Firefox: http://www.mozilla.se/firefox.shtml. Här kan du även ladda ner Firefox. Ledtexter mm är på svenska. Böcker, manualer för Firefox på svenska har jag inte hittat. Det närmaste var danska. ![]() Tunderbird är en e-mailklient. Motsvarar Microsofts Outlook, fast kanske lite bättre. Thunderbirds hemsida är http://www.mozilla.com/en-US/thunderbird/. Där kan man gå vidare och välja det språk och operativsystem man önskar: http://www.mozilla.com/en-US/thunderbird/all.html Det gäller att välja rätt kolumn för Windows eller Linux samt rätt rad för önskat språk. Här är den svenska sidan för Thunderbird: http://www.mozilla.se/thunderbird.shtml. Här kan du även ladda ner Thunderbird på svenska. Ledtexterna är på svenska. Någon bok eller manual på svenska har jag inte hittat. Själv tycker jag att Thunderbird är en alldeles utmärkt e-mailklient. Den har bra möjligheter att filtrera spam. ![]() Gnu Image Manipulation Program GIMP är ett bildbehandlingsprogram såsom Photoshop om än inte lika avancerat. GIMPs hemsida är här: http://www.gimp.org/. Här hämtas GIMP: http://gimp-win.sourceforge.net/stable.html När det gäller GIMP så ligger hjälp och ledtexter i ett eget paket så se till att även ladda ner dessa, 8 st. Det är hjälppaketen som innehåller det svenska språket samt några till. Svensk dokumentation finns här : http://docs.gimp.org/sv/ även om dokumentationen inte är fullständig. Här finns en artikel på svenska: Enkel bildbehandling med Gimp. För mig innehåller GIMP dom funktioner som jag behöver. Men jag förstår att en avancerad amatörfotograf eller profsfotograf tycker att programmet kanske inte räcker till. Här är en länk till instruktioner på svenska: http://sv.wikibooks.org/wiki/Rita_med_Gimp ![]() Scribus hemsida är här: http://www.scribus.net/. Här hämtar du Scribus. http://swedish.toggle.com/lv/group/view/kl33580/Scribus.htm Scribus finns tydligen inte med hjälptexter på svenska utan här är man tvingad att ha åtminståne rudimentära kunskaper i engelska. Jag hittar heller inga böcker om Scribus varken på svenska eller engelska. ![]() ![]() Programmet är en fortsatt utveckling av Nvu. Nvu verkar ha slutat utvecklas. Kompozers hemsida är här: http://www.kompozer.net/. Här kan du hämta KompoZer: http://www.kompozer.net/download.php Mig veterligen finns ingen svensk version av KompoZer. Jag använder mig av KompoZer när jag skapar sidorna för SeniorNet Märsta. Jag är faktiskt förtjust i KompoZer. ![]() Med Digikam kan du utföra en mängd operationer för att förbättra och kategorisera sitt fotoarkiv. Digikam kan schemalägga och automatisera jobb för att exempelvis underlätta masskonvertering av ett filformat till ett annat eller ändra filstorlek. Du kan skapa egna taggar, lägga till geografisk information och editera EXIF-information. Ledtexterna är på svenska. Installation av programmet i Windows verkar vara lite komplicerad, åtminstone blev det det för mig. Man behövde installera flera andra program utöver DigiKam. Programets hemsida är här http://www.digikam.org/drupal/ Programmet kan hämtas här http://www.digikam.org/drupal/node/378. |